Funderingar

Jaha mina vänner. Nu sitter jag här igen. Kvällen och natten är mina skrivartider. Då kommer alla funderingar, som behöver formuleras. Har ni tänkt på hur skrämmande fort tiden går? Jag tycker det är skönt att arbetsveckan går snabbt... Men när jag sen tänker på hur åren går så är det lite skrämmande faktiskt. Jag menar igår, blir väldigt snabbt till en vecka sedan, och idag, ja idag går så fort så man hinner knappt yttra det innan det var länge sedan. Men det är väl livet. Och meningen är väl att man ska le och vara glad och inte fundera så mycket hela tiden. Och jag vet att jag funderar och analyserar saker alldeles för mycket. Jag är medveten om det och försöker att bara leva. Hur fjuttigt det än låter. Så är livet det som händer medans man planerar annat. Och jag vill verkligen inte missa livet. Utan jag vill leva här och nu. Njuta av en glass bara för att jag känner för det, krama mina barn, ta ledig för att ligga kvar i sängen och mysa med min fru, gå till kompisen på spontant besök bara för att han/hon dyker upp i mina tankar m.m.

Just nu känner jag ofta "väck mig i april" Eller nja... Väck mig då efter ett visst datum i april. Så kan jag leva igen. Våren är härligt när allt föds på nytt. Den tiden vill jag inte missa. Nu är det bara mörker.. Tur ljusstakar och stjärnor är uppe. De lindrar väl lite. Jag hade gärna bott utomlands typ mitten av oktober till slutet av mars. Kanske Florida eller något annat paradis. Vet ni att det är sådär 20- 25 grader där nu. Härligt :) Jag pratade med en av mina släktingar häromdagen och de kallar ju denna tiden för vinter (jag har svårt att förstå hur det kan vara vinter med de graderna).. Men han hade faktiskt badat.. Tror han typ var ensam i vattnet. Haha. Jag längtar dit så jäkla mycket! Fast när jag är i usa så tänker jag på Sverige, och tvärtom. Så jag vet inte om jag hade klarat av att bo där en längre tid. Fast jag hade väl vant mig. Frågan är bara i vilken del jag skulle bo :-) Om jag skulle hålla mig till de flesta släktingarna och bo i Florida eller någon annan del av det underbara landet. Jag tror det hade blivit på östkusten. För det är verkligen mitt paradis. Varför inte New York... Drömma kan man ju alltid. Det är en dröm som nog aldrig kommer att bli verklighet eftersom jag har en fru som absolut inte kan tänka sig att lämna Sverige. Bara att åka på en resa utomlands tycker hon är jättejobbigt.. Haha.. Så jag får nog allt nöja mig med mina resor over there och hälsa på släkten. Så värst länge "får" jag ju inte vara borta ;-) Men det är kul att visa pojkarna var deras släktingar bor. Och när de blir stora nog så kommer jag att uppmana dem att åka dit på lov m.m och se så mycket de kan av landet.

Nu väntar tv soffan och en lugn lördagskväll!
Trevlig advent på er!